Žemaitija nationalpark

1960–1962 byggde sovjetiska armén Sovjetunionens första underjordiska uppskjutningsbas för ballistiska robotar i skogen Plokštinė vid sjön Plateliai. Ungefär 10 000 soldater grävde de 27 meter djupa schakten för hand, med spadar, ”som brunnar”. Från 1963 till 1978 stod här fyra robotar av typen R-12 med termonukleära stridsspetsar, riktade mot städer i Västeuropa. Målen byttes med några års mellanrum, men ingen robot sköts någonsin upp. Trupperna lämnade platsen den 18 juni 1978, ett pionjärläger flyttade in, och museet öppnade för besökare 2012.

‍

Under jord följer du en korridor med en vit linje på golvet, ser det restaurerade kontrollrummet, befälhavarens kontor och sambandscentralen och blickar ner i en riktig robotsilo. Utställningen om kalla kriget, robotmodellerna och en simulering av en kärnvapenexplosion i det tidigare förrådet gör intryck även på tonåringar som inte gillar museer. En halv kilometer bort ligger den tidigare militärstaden: ungefär tio byggnader kan ses utifrån, och informationstavlor och en 3D-modell av staden tillkom 2025.

Denna märkliga och vackra trädgård skapades av den självlärde stenhuggaren Vilius Orvidas (1952–1992), tredje generationen i en släkt av stenhuggare. År 1973, när han kommit hem från armén, började han och hans far frakta hem stenblock som skulle sprängas under den sovjetiska markdräneringen. Han gjorde likadant med hundraåriga träd, stubbar och gamla jordbruksredskap från rivna gårdar. Ur dem växte religiösa och konstnärliga kompositioner som de sovjetiska myndigheterna ogillade. År 1989 blev Vilius franciskan, broder Gabriel, och 1992 dog han plötsligt medan han arbetade på gården.

‍

Stigar leder mellan stenar, träskulpturer och gamla föremål, ”till och med en stridsvagn”. Besökarna uppmanas att själva ringa i den stora klockan. Det är inte tillåtet att klättra på stenarna och träkonstruktionerna, och barn behöver hållas under uppsikt. Det finns inget kafé, så ta med något att äta om du stannar längre.

Sjön Plateliai är den största och djupaste sjön i Žemaitija: ungefär 1 200 ha och nästan 50 m djup, med sju öar. Enligt legenden hängde ett stort svart moln över ängarna i tre dagar, tills en gammal kvinna ropade ”Kāp platē lėij!” (”Så vida det regnar!”), och molnet föll ner och blev sjön. På 1400-talet stod en furstlig borg på Borgön, förbunden med halvön Šventorkalnis genom en nästan 300 m lång träbro.

‍

Från slutet av 1700-talet fram till 1940 tillhörde Plateliai herrgård de franska grevarna de Choiseul-Gouffier. Trähuvudbyggnaden brann ner 1943, men stallet, spannmålsboden och logen finns kvar. Fastlagsmuseet i stallet har över 300 masker: Plateliai var känt för sin Užgavėnės även under sovjettiden, när högtiden var förbjuden. I herrgårdsparken växer Häxasken, Litauens tjockaste ask, 7,56 m i omkrets.

• På måndagar är Orvidas gård, utställningarna på Plateliai herrgård och besökscentret stängda. Kalla krigets museum har öppet varje dag, så bygg dagen kring det och en promenad vid sjön, till exempel den 4 km långa naturstigen Šeirė.
• December–februari är Orvidas gård stängd. Kör direkt till Kalla krigets museum och sedan vidare till Plateliai (tisdag–lördag).
• På söndagar utanför sommaren är utställningarna på Plateliai herrgård och besökscentret stängda.
• I början av juli hålls den stora kyrkfesten i Žemaičių Kalvarija (1–12 juli 2026). Det är en enastående upplevelse, men trafiken genom orten går långsamt och parkeringsplatserna är få.

‍

En sådan dag går inte att göra med kollektivtrafik: bussar från Plungė till Plateliai går bara tidigt på morgonen och på kvällen, och ingen går till Kalla krigets museum.

Barn i förskoleåldern går in gratis på Kalla krigets museum, men barn måste stanna hos en vuxen och barnvagnar är inte tillåtna under jord. Delen under jord är inte anpassad för personer med nedsatt rörlighet: de kan besöka besökscentret och utomhusutställningen. Från oktober till april har museet program för olika åldersgrupper, till exempel escape-spelet ”Operation SS4 Sandal” från 16 år; dessa måste bokas i förväg.